Maktskiftet.se
Valet 2026

Tidö kvar — eller maktskifte. Här är skillnaden.

Beslut, valmanifest, partiprogram och konkreta vallöften — direkt jämförda fråga för fråga.

Om dagens riktning fortsätter

TIDÖ FORTSÄTTER

Utgångspunkten är att mandatperiodens politiska riktning fortsätter, kompletterad med partiernas vallöften för 2026.

Om makten skiftar

MÖJLIGT MAKTSKIFTE

S, V, MP och C går inte till val med ett gemensamt regeringsprogram. Därför visar vi deras skillnader i varje kärnfråga.

Se kärnfrågorna

Om Tidö inte fortsätter

Hur får de ihop det?

Det behöver inte bli en fyrpartiregering. Men någon måste kunna tolerera statsministern, en budget måste få tillräckligt stöd och sakpolitiska konflikter måste kunna lösas. Därför visar vi motsättningarna direkt i varje kärnfråga.

Kärnfrågorna

Femton frågor. Båda sidorna. Fulla källor.

Varje fråga har en egen undersida och en separat källsida där varje centralt påstående går att kontrollera.

01/Migration & integration

Hur stram ska migrationen vara?

TYDLIG SKILJELINJE

TIDÖ FORTSÄTTER

Fortsatt restriktiv Tidölinje

  • 900 kvotflyktingar per år är dagens nivå.
  • Permanenta asylrelaterade uppehållstillstånd har tagits bort för flera grupper.
  • M, KD och SD går tydligt till val på fortsatt låg och kravbaserad migration; L värnar asylrätten men kräver återvändande efter avslag.

VID ETT MAKTSKIFTE

S säger stramt — men V, MP och C vill ändra delar

  • S säger att den strama migrationspolitiken ska ligga fast.
  • V vill ha permanenta uppehållstillstånd och lättare familjeåterförening.
  • MP vill återgå till 5 000 kvotflyktingar per år. C vill ha reglerad migration men mildra flera skärpningar.
MotsättningenSVÅR FÖRHANDLING

S, V, MP och C har ingen gemensam migrationsplattform. Ett maktskifte avgör därför inte i sig nivån på mottagandet eller vilka Tidöreformer som skulle ändras.

Se hela jämförelsen
02/Brott & straff

Fortsätter den hårdare kriminalpolitiken?

MER KOMPLICERAT

TIDÖ FORTSÄTTER

Fler straffskärpningar och brottsbekämpande verktyg

  • Säkerhetszoner, preventiva tvångsmedel och utökad övervakning är delar av dagens omläggning.
  • M, KD, L och SD vill fortsätta skärpa kriminalpolitiken.
  • Brottsofferperspektivet och gängkriminaliteten står i centrum.

VID ETT MAKTSKIFTE

S är också hårt — V och MP skiljer sig mer

  • S går till val på riktade straffskärpningar och hårdare åtgärder mot organiserad brottslighet.
  • V motsätter sig generella straffhöjningar och säkerhetszoner och prioriterar förebyggande välfärd.
  • MP vill kombinera straff med prevention och säger nej till att sätta barn i fängelse. C vill ha fler poliser och en stark rättsstat.
MotsättningenOLIKA VERKTYG

Skillnaden går inte rent mellan ett hårt och ett mjukt block. Den stora förhandlingen gäller vilka tvångsmedel, straffskärpningar och ungdomsåtgärder som ska bestå.

Se hela jämförelsen
03/Skola & utbildning

Kunskapsskola, marknadsskola eller mer statligt ansvar?

TYDLIG SYSTEMKONFLIKT

TIDÖ FORTSÄTTER

Kunskap, ordning och skärpta krav

  • M, KD, L och SD prioriterar kunskapsresultat, studiero och tydligare vuxenansvar i skolan.
  • L går längst i frågan om statligt ansvar och vill bland annat ha max 20 elever per klass och en lärobok per elev och ämne.
  • Tidösidan vill reformera friskolesystemet men inte avskaffa valfriheten mellan kommunala och fristående skolor.

VID ETT MAKTSKIFTE

S, V och MP vill bryta marknadslogiken — C vill reformera den

  • S går till val på mindre klasser och vinstförbud i skola och förskola.
  • V och MP vill avskaffa marknadsskolan och stoppa vinstuttag.
  • C vill behålla friskolor och valfrihet, men ändra skolpeng, avskaffa köer och stoppa vinst vid kvalitetsbrister.
MotsättningenVINSTFÖRBUD VS REGLERAD VALFRIHET

S, V och MP står nära varandra i vinstfrågan. C vill däremot bevara friskolesystemet i reformerad form. Ett maktskifte skulle därför kräva en tydlig kompromiss om ägande, skolpeng och valfrihet.

Se hela jämförelsen
04/Sjukvård & tandvård

Vem ska styra vården — och hur ska köerna kortas?

ORGANISATIONEN SKILJER

TIDÖ FORTSÄTTER

Kortare köer — och KD vill flytta makt till staten

  • M, KD, L och SD vill fortsätta pressa vårdköerna och prioritera vårdens kärna.
  • KD vill avskaffa regionernas huvudansvar och samla vården mer nationellt.
  • Tidöpartierna accepterar privata utförare i större utsträckning än framför allt V.

VID ETT MAKTSKIFTE

Mer resurser — men olika syn på styrning och marknad

  • S vill korta köerna, stärka personalen och stoppa privatisering av akutsjukhus.
  • V vill ha vård efter behov och minska vinst- och marknadsstyrning.
  • MP prioriterar primärvård och tandvård; C prioriterar nära vård, psykisk hälsa och mindre administration.
MotsättningenSTAT, REGIONER OCH PRIVATA UTFÖRARE

Det finns bred enighet om köproblemet men ingen gemensam oppositionsmodell för styrningen. V:s marknadskritik och C:s mer valfrihetsorienterade linje måste kunna samsas.

Se hela jämförelsen
05/Skatter & ekonomi

Blir skatten högre eller lägre?

STOR FÖRHANDLING

TIDÖ FORTSÄTTER

Arbetslinje och fortsatt tryck nedåt på flera skatter

  • M, KD och L går tydligt till val på lägre skatt på arbete; SD betonar låga skatter på bland annat el, drivmedel och mat.
  • L vill halvera den statliga inkomstskatten och höja skattefritt ISK-sparande till 500 000 kronor.
  • Tidösidan kopplar skattepolitiken tydligt till arbetslinjen.

VID ETT MAKTSKIFTE

S lovar skydd för vanliga löner — V/MP vill beskatta toppen mer

  • S lovar ingen höjd inkomstskatt för den som tjänar under 70 000 kronor i månaden.
  • V och MP vill att höga inkomster, kapital och stora förmögenheter ska bidra mer.
  • C vill sänka skatt på arbete och företagande, vilket skapar en tydlig intern förhandlingsfråga.
MotsättningenBUDGETKONFLIKT

Ett maktskifte betyder inte automatiskt högre skatt för alla. Den stora konflikten gäller var nya intäkter ska tas ut och hur mycket utrymme som ska gå till skattesänkningar kontra välfärd och investeringar.

Se hela jämförelsen
06/Energi & kärnkraft

Fortsätter satsningen på ny kärnkraft?

STOR KONFLIKT

TIDÖ FORTSÄTTER

Ny kärnkraft med särskilt statligt stöd

  • Statliga lån och långsiktiga prissäkringsavtal är kärnan i dagens stödmodell.
  • Stödet planeras för investeringar upp till cirka 5 000 MW.
  • M, KD, L och SD vill fortsätta satsningen på ny kärnkraft.

VID ETT MAKTSKIFTE

S säger ja — V och MP säger nej

  • S vill tillåta ny kärnkraft men göra stödet mer teknikneutralt.
  • V och MP motsätter sig ny kärnkraftsutbyggnad.
  • C vill ha en teknikneutral energiöverenskommelse och prioriterar snabb, kostnadseffektiv fossilfri el.
MotsättningenSTOR KONFLIKT

Ett maktskifte ger inte ett entydigt besked om kärnkraften. S står sakpolitiskt närmare Tidö än V och MP i frågan om att tillåta ny kärnkraft.

Se hela jämförelsen
07/Drivmedel & klimat

Blir det dyrare eller billigare att köra?

TYDLIG MEN INTE ENKEL

TIDÖ FORTSÄTTER

10 procents reduktionsplikt och låga drivmedelsskatter

  • Reduktionsplikten är 10 procent för bensin och diesel sedan 1 juli 2025.
  • Tidöpartierna har sänkt drivmedelsskatter och gjort ytterligare tillfälliga sänkningar 2026.
  • M, KD och SD går tydligt till val på fortsatt låga bränslepriser; L kombinerar klimatambition med elektrifiering och fossilfri energi.

VID ETT MAKTSKIFTE

S lovar ingen omedelbar höjning — övriga vill ställa om snabbare

  • S säger att partiet inte har ett aktuellt förslag om höjd reduktionsplikt eller drivmedelsskatt och driver på sikt konceptet Sverigebränslet.
  • V vill använda klimatstyrning men kombinera den med kompensation och bättre alternativ för landsbygd och låginkomsttagare.
  • MP vill att förorenaren betalar mer men återföra intäkter till hushåll. C vill elektrifiera snabbt och öka svenska biodrivmedel.
MotsättningenOLIKA KLIMATVERKTYG

Den verkliga skiljelinjen är inte en enkel fråga om att oppositionen höjer reduktionsplikten. Konflikten gäller hur snabbt utsläppen ska ned, vilka styrmedel som används och hur hushåll och landsbygd kompenseras.

Se hela jämförelsen
08/Bidrag & välfärd

Fortsätter bidragstaket och den skärpta arbetslinjen?

STOR FÖRHANDLING

TIDÖ FORTSÄTTER

Bidragstak, aktivitetskrav och kvalificering

  • Stora delar av bidragstaksreformen är planerade att börja gälla 1 januari 2027.
  • Aktivitetskrav i försörjningsstödet beslutades 2026.
  • Tidöpartierna vill att arbete tydligare ska löna sig mer än bidrag.

VID ETT MAKTSKIFTE

S/V/MP vill stärka stöd — C vill fortfarande ha tydlig arbetslinje

  • S vill bland annat ta bort karensavdraget och stärka stöd till barnfamiljer och hushåll.
  • V och MP vill stärka ekonomisk trygghet och flera socialförsäkringar och bidrag.
  • C kritiserar regeringens exakta bidragstaksmodell men vill att varje steg mot arbete ska löna sig och föreslår egna aktivitetskrav.
MotsättningenBÅDE BLOCK- OCH INTERN KONFLIKT

Ett maktskifte kan förändra bidragstaket och delar av kvalificeringsreglerna, men C:s arbetslinje gör att S/V/MP/C inte heller här har en färdig gemensam modell.

Se hela jämförelsen
09/Pensioner & äldreomsorg

Hur ska pensionerna höjas och äldreomsorgen stärkas?

OLIKA PRIORITERINGAR

TIDÖ FORTSÄTTER

Arbete ska löna sig även som pensionär

  • M vill att den som arbetat ska få mer i pension och vill skjuta till mer till äldreomsorgen.
  • KD går till val på familje- och pensionsreformer och välfärdens kärna.
  • Tidöpartierna prioriterar språk, kvalitet och trygghet i äldreomsorgen men skiljer sig i detaljer.

VID ETT MAKTSKIFTE

Höjda pensioner och mer offentliga resurser — på olika sätt

  • S går till val på arbetarepension och ett paradigmskifte i äldreomsorgen.
  • V vill höja garantipensionen kraftigt och stärka välfärdens bemanning.
  • MP och C prioriterar trygg omsorg, kontinuitet och bättre villkor men har olika syn på marknad och finansiering.
MotsättningenFINANSIERING OCH DRIFTSFORM

Det finns bred enighet om att pensionärer och äldreomsorg behöver stärkas. Den större konflikten gäller vem som ska betala, hur pensionstillägg ska utformas och hur offentliga och privata utförare ska balanseras.

Se hela jämförelsen
10/Jobb, företagande & arbetsmarknad

Sänkta skatter och enklare regler — eller starkare trygghet och kortare arbetstid?

STOR INTERN SKILLNAD

TIDÖ FORTSÄTTER

Arbetslinje, lägre skatt och enklare företagande

  • M, KD, L och SD vill att arbete ska löna sig mer och att företag ska möta mindre regelkrångel.
  • L går till val på kraftigt sänkt statlig inkomstskatt.
  • Tidöpartierna vill stärka investeringar och företagande men har olika syn på arbetskraftsinvandring och vissa arbetsmarknadsregler.

VID ETT MAKTSKIFTE

S och C vill ha fler jobb — V och MP vill också ändra arbetstiden

  • S går till val på en tillväxtpakt, fler jobb, enklare tillstånd och stärkt ekonomisk trygghet.
  • V och MP vill korta normalarbetstiden med bibehållen lön.
  • C vill ha fler företag, enklare regler och starka arbetsincitament och ligger därför långt från V i flera arbetsmarknadsfrågor.
MotsättningenC MOT V/MP I ARBETSMARKNADEN

Här blir regeringsmatematiken tydlig. C:s marknads- och företagslinje står långt från V:s och delar av MP:s linje om arbetstid, skatter och arbetsmarknadsregler. S skulle behöva balansera båda sidor.

Se hela jämförelsen
11/Bostäder & byggande

Ska fler kunna äga — eller ska staten ta större ansvar för billiga bostäder?

INTERN OPPOSITIONSKONFLIKT

TIDÖ FORTSÄTTER

Ägande, enklare byggande och lägre trösklar

  • M vill att två vanliga löner ska räcka för att köpa ett hus och vill öka byggandet genom enklare regler.
  • KD vill sänka flyttskatter och underlätta för familjer att äga sitt boende.
  • L och SD betonar enklare byggande, valfrihet och fler vägar till eget boende.

VID ETT MAKTSKIFTE

V/MP vill stärka hyresrätten — C står mer marknadsnära

  • V vill stoppa marknadshyror och ge staten ett större ansvar för bostadsbyggande.
  • MP vill bygga fler billiga hyresrätter och studentbostäder samt erbjuda startlån för förstagångsköpare.
  • C vill förenkla byggandet och stärka ägande och lokala marknader; S ligger mellan flera av dessa positioner.
MotsättningenHYRESMARKNADEN DELAR

Ett S/V/MP/C-underlag skulle behöva lösa synen på hyror, statliga stöd och marknadsreformer. C står tydligt närmare borgerliga partier än V i flera bostadsekonomiska frågor.

Se hela jämförelsen
12/Försvar & säkerhet

Hur stor skillnad skulle ett maktskifte göra för Sveriges säkerhetspolitik?

BRED ENIGHET

TIDÖ FORTSÄTTER

Fortsatt Nato-linje och snabb upprustning

  • M, KD, L och SD vill fortsätta bygga ut det militära och civila försvaret.
  • Tidöpartierna står bakom Nato-medlemskapet och fortsatt starkt stöd till Ukraina.
  • Skillnader inom Tidö gäller mer prioriteringar än den grundläggande säkerhetspolitiska riktningen.

VID ETT MAKTSKIFTE

S och C ligger nära huvudlinjen — V och MP har andra betoningar

  • S går till val på ett femtioårigt åtagande för stärkt försvar.
  • C vill stärka allianser, totalförsvar och stödet till Ukraina.
  • V stöder Ukrainas rätt till självförsvar men betonar större nationellt oberoende; MP lägger större vikt vid civil säkerhet, demokrati och konfliktförebyggande.
MotsättningenMINDRE BLOCKSKILLNAD

Försvaret är viktigt, men just därför ska Maktskiftet inte överdriva skillnaderna. Ett regeringsskifte skulle sannolikt påverka prioriteringar och tempo mer än Sveriges grundläggande säkerhetspolitiska orientering.

Se hela jämförelsen
13/EU & Europa

Mer EU-samarbete — eller mer nationell kontroll?

BLOCKGRÄNSERNA SPRICKER

TIDÖ FORTSÄTTER

Tidö rymmer både stark EU-integration och EU-skepsis

  • L vill stärka EU kraftigt, införa euron och minska möjligheten för enskilda länder att blockera viktiga beslut.
  • M och KD är positiva till EU men betonar olika grader av subsidiaritet och nationellt ansvar.
  • SD säger nej till euron och vill begränsa EU:s överstatlighet.

VID ETT MAKTSKIFTE

S/C/MP är mer EU-positiva — V vill ha mindre överstatlighet

  • S, C och MP ser EU som centralt för säkerhet, ekonomi och klimat, även om detaljerna skiljer sig.
  • V vill samarbeta i klimat, brott och skatteflykt men motsätter sig ökad överstatlighet och euron.
  • Ett maktskifte skulle alltså inte skapa en enhetlig EU-linje heller.
MotsättningenTVÄRS ÖVER BLOCKEN

L och SD är långt ifrån varandra inom Tidö. C/MP och V drar åt olika håll på oppositionssidan. EU-politik kan därför skapa helt andra majoriteter än regeringsfrågan i övrigt.

Se hela jämförelsen
14/Landsbygd, jordbruk & skog

Vem ger bäst villkor för att bo, driva företag och producera mat i hela landet?

C BRYTER BLOCKLINJEN

TIDÖ FORTSÄTTER

Äganderätt, lägre kostnader och starkare gröna näringar

  • M, KD och SD betonar äganderätt, lantbrukets konkurrenskraft, vägar och enklare regler.
  • L prioriterar fungerande service, infrastruktur och företagande i hela landet.
  • Tidöpartierna vill minska regelbördan men skiljer sig i natur- och EU-regler.

VID ETT MAKTSKIFTE

C är starkt landsbygdsorienterat — MP/V vill ha mer miljö- och välfärdsstyrning

  • C går till val på starka landsbygder, gröna näringar, bättre vägar och enklare företagsvillkor.
  • S och V vill stärka offentlig service, välfärd och investeringar utanför storstäderna.
  • MP vill stärka landsbygdsservice men kombinerar det med hårdare klimat- och naturambitioner.
MotsättningenÄGANDERÄTT OCH MILJÖREGLER

C:s landsbygds- och företagarprofil kan kollidera med V/MP i frågor om skog, mark, miljöregler och styrmedel. Ett maktskifte skulle därför kräva kompromisser långt utanför traditionell höger–vänster.

Se hela jämförelsen
15/Familj & barn

Mer valfrihet för familjen — eller mer gemensamma stöd och tjänster?

OLIKA FAMILJEMODELLER

TIDÖ FORTSÄTTER

Familjens valfrihet och lägre vardagskostnader

  • KD gör familjepolitiken till en huvudfråga och vill stärka ekonomin och möjligheten att bilda familj.
  • SD vill att familjer själva ska fördela föräldraledigheten och vill reformera barnbidrag samt stärka IVF.
  • L vill införa småbarns-RUT; M vill stärka familjers ekonomi och möjligheterna till familjebildning.

VID ETT MAKTSKIFTE

S stärker bidrag och välfärd — V/MP prioriterar tid och jämlikhet

  • S går till val på dubbla barn- och studiebidrag inför jul- och sommarlov samt mindre grupper för små barn.
  • V vill stärka ekonomisk trygghet och korta arbetstiden för mer tid till familj och fritid.
  • MP vill stärka barnfamiljers trygghet och korta arbetstiden; C betonar valfrihet och ett vardagsnära familjeperspektiv.
MotsättningenVALFRIHET, BIDRAG OCH ARBETSTID

Ett maktskifte skulle samla partier som är överens om att barnfamiljer behöver bättre villkor men inte om hur: mer bidrag, kortare arbetstid, skattesänkningar eller mer valfrihet i omsorg och tjänster.

Se hela jämförelsen

Källor före slutsatser

FAKTA, FÖRSLAG och ANALYS hålls isär

Alla femton kärnfrågor har påståenden kopplade direkt till originalkällor. Inga videolänkar används i kärnfrågornas undersidor.

Källor & metod