Energi & kärnkraft
Kärnkraften efter valet 2026
Frågan gäller inte bara kärnkraft i sig utan hur Sverige ska säkra tillräckligt mycket fossilfri och planerbar el när industrin, transporterna, digitaliseringen och nya datacenter ökar efterfrågan. Sverige är samtidigt en del av den gemensamma europeiska elmarknaden, vilket gör att svenska priser påverkas av både den egna elbalansen och utvecklingen i Europa. Tidöpartierna vill fortsätta bygga ny kärnkraft. S accepterar ny kärnkraft men vill ändra stödmodellen, medan V och MP säger nej till utbyggnad. C driver en teknikneutral linje.
Kort svar
≈ 5 000 MW
Planerad stödomfattning
Motsvarar ungefär fyra storskaliga reaktorer.
≈ 220 mdkr
Beräknad låneram
En beräknad ram, inte en fast slutkostnad.
↑ Elbehov
Elektrifiering + digitalisering
Svenska kraftnät väntar fortsatt betydande ökning av elanvändningen fram till 2050.
EU
Gemensam elmarknad
Svenska elpriser påverkas även av tillgång, efterfrågan och priser i det europeiska elsystemet.
AI
Datacenter växer snabbt
IEA bedömer att datacenters globala elanvändning ungefär fördubblas till 2030, där AI driver en stor del av ökningen.
TIDÖ FORTSÄTTER
Ny kärnkraft med särskilt statligt stöd
- Statliga lån och långsiktiga prissäkringsavtal är kärnan i dagens stödmodell.
- Stödet planeras för investeringar upp till cirka 5 000 MW.
- M, KD, L och SD vill fortsätta satsningen på ny kärnkraft.
- Svenska kraftnät bedömer att elanvändningen kommer att öka betydligt när industri, transporter och digitalisering elektrifieras.
VID ETT MAKTSKIFTE
S säger ja — V och MP säger nej
- S vill tillåta ny kärnkraft men göra stödet mer teknikneutralt.
- V och MP motsätter sig ny kärnkraftsutbyggnad.
- C vill ha en teknikneutral energiöverenskommelse och prioriterar snabb, kostnadseffektiv fossilfri el.
- Om ny planerbar produktion inte byggs i takt med efterfrågan måste mer av balansen lösas med nät, flexibilitet, lagring, import och annan ny produktion.
Ett maktskifte ger inte ett entydigt besked om kärnkraften. Den större frågan är hur snabbt Sverige kan bygga tillräckligt mycket elproduktion och nät när efterfrågan växer. S står sakpolitiskt närmare Tidö än V och MP i frågan om att tillåta ny kärnkraft.
Parti för parti
Vad säger de själva?
Vi visar alla åtta riksdagspartier var för sig. Ingen sida behandlas som om den redan hade ett gemensamt program.
Moderaterna
Ny kärnkraft ska byggas
M går till val på att fullfölja generationsbygget med mer planerbar fossilfri el och ny kärnkraft.
Kristdemokraterna
Vill investera i ny kärnkraft
KD beskriver ny kärnkraft som nödvändig för ett kraftigt ökat framtida elbehov.
Liberalerna
Kärnkraft är central i elsystemet
L vill bygga ut kärnkraft och stödjer statliga garantier för långsiktiga investeringar.
Sverigedemokraterna
Fortsatt satsning på ny kärnkraft
SD lyfter ny kärnkraft som en av Tidös centrala leveranser och vill fortsätta den riktningen.
Socialdemokraterna
Ja till ny kärnkraft — annan stödmodell
S vill tillåta ny kärnkraft på befintliga kärnkraftsområden men göra statens stöd mer teknikneutralt.
Vänsterpartiet
Nej till ny utbyggnad
V avvisar ny kärnkraftsutbyggnad och vill minska kärnkraftsberoendet i takt med att förnybart byggs ut.
Miljöpartiet
Nej till ny kärnkraft
MP:s valmanifest motsätter sig ny kärnkraft och dagens särskilda kärnkraftsstöd.
Centerpartiet
Teknikneutral energiöverenskommelse
C vill bygga fossilfri el snabbt och kostnadseffektivt utan att låsa stödpolitiken till ett enskilt kraftslag.
Källor & detaljer
Kontrollera varje påstående
På källsidan kopplas varje faktauppgift, partiförslag och analys direkt till originaldokumenten.