Bidrag & välfärd · källor & detaljer
Vad bygger jämförelsen om bidrag och välfärd på?
Här skiljs redan beslutade reformer från partiernas vallöften och vår analys av möjliga förhandlingar.
TIDÖ FORTSÄTTER
Bidragstak, aktivitetskrav och kvalificering
- • Stora delar av bidragstaksreformen är planerade att börja gälla 1 januari 2027.
- • Aktivitetskrav i försörjningsstödet beslutades 2026.
- • Tidöpartierna vill att arbete tydligare ska löna sig mer än bidrag.
VID ETT MAKTSKIFTE
S/V/MP vill stärka stöd — C vill fortfarande ha tydlig arbetslinje
- • S vill bland annat ta bort karensavdraget och stärka stöd till barnfamiljer och hushåll.
- • V och MP vill stärka ekonomisk trygghet och flera socialförsäkringar och bidrag.
- • C kritiserar regeringens exakta bidragstaksmodell men vill att varje steg mot arbete ska löna sig och föreslår egna aktivitetskrav.
Påstående för påstående
Vad bygger jämförelsen på?
Varje punkt märks som fakta, partiförslag eller analys. Källknapparna under punkten visar exakt vilket underlag vi använder.
Bidragstak och aktivitetskrav är konkreta Tidöreformer
FAKTAReformerna består av flera lagdelar med olika ikraftträdanden och ska inte beskrivas som en enda redan fullt genomförd regel.
Tidöpartierna vill fortsätta arbetslinjen
FÖRSLAGM, KD, L och SD kopplar bidragspolitiken till att arbete och egen försörjning ska löna sig tydligare.
S vill stärka flera hushållsstöd och ta bort karensen
FÖRSLAGS går till val på starkare ekonomisk trygghet och förstärkningar för bland annat barnfamiljer.
V och MP vill stärka social och ekonomisk trygghet
FÖRSLAGBåda partierna vill öka flera ersättningar och stärka välfärden jämfört med Tidös inriktning.
C kritiserar regeringens bidragstaksmodell men vill ha starka arbetsincitament
FÖRSLAGC vill att varje steg från bidrag mot arbete ska löna sig och föreslår egna krav och modeller.
Ett maktskifte kan ändra Tidöreformer men ger inte en färdig alternativ modell
ANALYSDet är vår analys eftersom C står närmare arbetslinjen än V/MP i flera delar samtidigt som S driver egna kompromissförslag.
Partiernas egna besked
Var skiljer sig partierna?
Moderaterna
Arbete ska löna sig mer än bidrag
M vill fullfölja bidragsreformen och använda lägre bidragsberoende som en del av finansieringen och arbetslinjen.
Kristdemokraterna
Välfärdens kärna — med ansvar och arbete
KD vill prioritera vård och välfärd samtidigt som hushållens ekonomi ska stärkas genom arbete, lägre skatt och riktade familjereformer.
Liberalerna
Bidragstak och tydlig väg till egen försörjning
L lyfter bidragstaket som en genomförd del av arbetslinjen och vill att arbete, utbildning och ansvar ska löna sig mer.
Sverigedemokraterna
Fortsatt stram bidragslinje
SD vill fortsätta dra åt bidragskraven och koppla välfärd tydligare till medborgarskap, arbete och bidrag till samhället.
Socialdemokraterna
Starkare trygghet och stöd till vanliga hushåll
S vill bland annat avskaffa karensavdraget och stärka flera stöd för barnfamiljer och hushåll.
Vänsterpartiet
Starkare socialförsäkringar och välfärd
V vill stärka ekonomisk trygghet och välfärd och motsätter sig en politik som sänker ersättningar för att öka arbetsincitament.
Miljöpartiet
Höjda stöd och starkare ekonomisk grundtrygghet
MP vill bland annat stärka barnbidrag, bostadsstöd och andra trygghetssystem för hushåll med små marginaler.
Centerpartiet
Arbetslinje — men annan modell än Tidö
C kritiserar regeringens bidragstak men vill samtidigt ha tydliga krav och ett system där varje steg mot arbete ger mer i plånboken.
Källregister